
Den mekaniska metronomen, uppfunnen på 1800-talet, möjliggör exakt mätning av korta tidsintervall. Enheten har en pyramidform med en lutande sida där ett rörligt pendelarm är placerat.
Genom att svänga från sida till sida i jämna intervall hjälper metronomen till att kontrollera och synkronisera rörelsernas frekvens utan att tappa rytmen. Denna enhet används främst inom musik — under repetitionerna och vid konserter.
Metronomens konstruktion inkluderar även en skala som gör det möjligt att ställa in önskad rörelsefrekvens. Ju högre vikten sitter på pendeln, desto långsammare är tempot — och tvärtom. Idag har mekaniska modeller nästan helt ersatts av elektroniska versioner, som ofta har en inbyggd stämapparat för att synkronisera musikinstrument.
Metronomens historia
Metronomen uppfanns i början av 1800-talet. Uppfinningen tillskrivs vetenskapsmannen Dietrich Nikolaus Winkel från Amsterdam, men det var mekanikern och pianisten Johann Nepomuk Mälzel som gjorde den praktiskt användbar.
Efter att ha förbättrat Winkels metronom startade Mälzel produktion i Nederländerna. Vid den tiden var metronomens huvudsakliga funktion att markera tempot i musikaliska kompositioner. Den berömda kompositören Ludwig van Beethoven gjorde metronomen känd över hela Europa. Han var den första som markerade tempo i noter med förkortningen „MM” (Mälzels Metronom), följt av en siffra, till exempel „MM30”, vilket betydde 30 slag per minut.
År 1895 inledde den tyske affärsmannen Gustav Wittner serietillverkning av metronomer. Efter att ha patenterat uppfinningen producerade han först den klassiska Mälzel-modellen och utvecklade sedan förbättrade versioner. Företaget Wittner, uppkallat efter honom, blev välkänt över hela världen och är än idag en ledande tillverkare av högkvalitativa mekaniska och elektroniska metronomer.
Från början användes metronomen endast av professionella musiker och kompositörer, men dess användning spreds snart till andra områden. År 1923 använde den amerikanske konstnären Man Ray en metronom i sitt skulpturverk „Object to Be Destroyed” — en metronom med ett fotografi av ett kvinnligt öga fäst vid pendeln.
År 1957 stals Man Rays verk från en utställning i Paris och förstördes med ett pistolskott av en grupp studenter — mitt framför många vittnen. Händelsen skadade dock inte konstnären — tvärtom ökade hans berömmelse. Han fick en stor försäkringsersättning och tillverkade 100 kopior av sitt verk, som han kallade „Indestructible Object”.
Metronomen spelade också en viktig roll under belägringen av Leningrad (1942–1944). Under tiden då radiosändningar var avbrutna användes metronomen för att varna stadens invånare för flyganfall och bombningar.
50 slag per minut signalerade en säker situation, medan 150 slag per minut varnade för extrem fara. Denna historiska användning av metronomen skildrades senare i det musikaliska verket „Leningrad-metronomen” med text av Matusovsky och musik av Basner.
Typer av metronomer
Mekaniska metronomer användes flitigt fram till slutet av 1900-talet. Idag har de dock nästan helt ersatts av elektroniska modeller, som är mer exakta och mångsidiga. Ändå förblir Wittner, ett företag med rötter från 1800-talet, en ledande tillverkare av metronomer.
Elektroniska metronomer har ett annorlunda utseende och erbjuder fler funktioner. De är inte längre pyramider med pendlar, utan kompakta plastenheter med knappar och digitala skärmar. Bland deras viktigaste egenskaper finns:
- Kompakt storlek. En elektronisk metronom är lätt, tunn och enkel att bära i fickan, mappen eller väskan.
- Brett tempointervall. Moderna modeller täcker ett område från 30 till 280 slag per minut.
- Mångsidighet. Standardklickljudet kan ersättas med pip eller andra ljud.
- Minne för att spara och återge rytmmönster.
- Ytterligare funktioner: inbyggd stämapparat, stämgaffel, inspelare och timer.
- Användning i mörker. Bakgrundsbelysta skärmar gör det enkelt att justera tempot även i dålig belysning.
Om Mälzel och Wittner kunde se dessa moderna funktioner skulle de säkert bli imponerade. Moderna elektroniska metronomer överträffar de mekaniska i nästan alla avseenden — utom ett: de kräver ström. Mekaniska metronomer, å andra sidan, fungerar med ett fjädermekanism och behöver ingen strömförsörjning.
Metronomen på vår webbplats är kompatibel med alla webbläsare och operativsystem. Programmet är enkelt att starta. Ett praktiskt verktyg för alla som vill hålla takten.